Dimman låg tät i morse men i öster var det lite ljusare, det såg magiskt ut. Först ropade Nica på mej, kom och titta "det är som om det är en magisk öppning därborta, till ett förtrollat land eller nåt liknade" sedan ropade Hubbe som höll på att klä på sig på över våningen. - Kom får du se nåt vackert. Himmelsk vackert. Märk väl det är oktober! (min uschmånad) A foggy october morning in Vaxholm
No comments:
Post a Comment