Tänk att man skulle komma att tycka om att kratta! Det trodde jag aldrig. När jag skulle kratta vår skogstomt inne på Resarö där vi hade landställe som barn, då var det absolut värsta straffarbete man kunde få. Sakta gick det och tråkigt var det och så onödigt! inte krattar man uti skogen, jag förstod ingenting. Senare i livet blev jag bjuden till krattfest hos mina "svärföraldrar" då var jag väl
No comments:
Post a Comment